Hemma igen!

Då var vi åter hemma i Sverige med ett ordentligt tangentbord. Nu kan vi äntligen använda å, ä och ö. Att summera resan skulle ta flera timmar, men jag tror jag talar för oss alla när jag säger att vi har haft "the time of our lives". Det ska bli intressant och försöka röra sig bland svenskar igen. Inga killar som skriker efter en på gatan, vi måste betala våra egna drinkar och kan inte skrika "men du är ju svensk!" varje gång man möter en landsman utan att betracktas som konstig. Dessutom måste vi sluta prata skit om folk på svenska nu när de faktiskt förstår språket. Det senaste kan bli svårt!

Påväg hem från Berlin gjorde vi en avstickare till Flensburgh för att införskaffa vissa eh.... varor. Det var, vad min mamma än sa en ehm.. fin stad. Dock hade vi fruktansvärda problem att hitta affären som vi letade efter, den låg lite utanför Flensburg. Det tog en evighet och vi var alla lite småförkylda och jävligt trötta. Ingen av oss var på humör för att leta upp ett hostel eller hämta väskorna på stationen (som bi inte orkade släpa på utan låste där). När vi väl kom tillbaka till city igen checkade vi helt enkelt in på ett hotell, tog en taxi till stationen där vi hämtade väskorna och tog en taxi tillbaka. De bäst spenderade pengarna på hela resan.

Den här dagen har varit en ändlös rad av tågresor, men tillslut är vi alla hemma i säkerhet igen. Förutom Johanna som vi förlorade i Malmö. Hon gjorde en avstickare till Emma.

Frågan är nu hur vi ska klara av att spendera kommande dagar utan varandras sällskap och utan kava, muratti eller gedrinken. Det får bli ett annat äventyr!

Zäta som i Ztor, Zvart Zandlåda

Andra heldagen i Berlin börjar lida mot sitt slut och vi är nog alla ganska pepp pa att aka hem nu. Hemlängtan kan man väl knappast kalla det, för vi fruktar alla hur vi ska kunna anpassa oss till det begränsade livet där hemma, men det finns ända nagot där hemma som lockar. Om det är vara egna sangar eller vara egna, fräscha toaletter i motsats till de hundratals public toilets vi har besökt under resans gang later jag vara osagt.

Här i Berlin har vi varit mycket kulturella och hunnit med bade ett besök i Riksdagshuset, varifran vi hade en fantastisk vy over stora delar av Berlin, och ett besök i Checkpoint Charlie-museet, nagot som vi alla fann bade intressant och lätt gripande. Det var först när vi hade gatt omkring där en stund som, i alla fall i mitt fall, vi insag hur mycket galenskap som tog vid _efter_ andra världskrigets slut...

Det blir inget riktigt nattliv för oss i Berlin alls - vi har nog fatt enough av den varan. Daremot ska vi avsluta tagluffen pa ett värdigt sätt genom att äta Asiatisk mat pa restaurangen vi upptäckte igar, och därefter förhoppningsvis ta en öl med den trevliga Amerikanske snubben Ian vi träffade häromdagen.

Well, well. Räkna ner nu alla päron, för snart stormar vi era hem igen.

Ciao sa länge!