Hemma igen!

Då var vi åter hemma i Sverige med ett ordentligt tangentbord. Nu kan vi äntligen använda å, ä och ö. Att summera resan skulle ta flera timmar, men jag tror jag talar för oss alla när jag säger att vi har haft "the time of our lives". Det ska bli intressant och försöka röra sig bland svenskar igen. Inga killar som skriker efter en på gatan, vi måste betala våra egna drinkar och kan inte skrika "men du är ju svensk!" varje gång man möter en landsman utan att betracktas som konstig. Dessutom måste vi sluta prata skit om folk på svenska nu när de faktiskt förstår språket. Det senaste kan bli svårt!

Påväg hem från Berlin gjorde vi en avstickare till Flensburgh för att införskaffa vissa eh.... varor. Det var, vad min mamma än sa en ehm.. fin stad. Dock hade vi fruktansvärda problem att hitta affären som vi letade efter, den låg lite utanför Flensburg. Det tog en evighet och vi var alla lite småförkylda och jävligt trötta. Ingen av oss var på humör för att leta upp ett hostel eller hämta väskorna på stationen (som bi inte orkade släpa på utan låste där). När vi väl kom tillbaka till city igen checkade vi helt enkelt in på ett hotell, tog en taxi till stationen där vi hämtade väskorna och tog en taxi tillbaka. De bäst spenderade pengarna på hela resan.

Den här dagen har varit en ändlös rad av tågresor, men tillslut är vi alla hemma i säkerhet igen. Förutom Johanna som vi förlorade i Malmö. Hon gjorde en avstickare till Emma.

Frågan är nu hur vi ska klara av att spendera kommande dagar utan varandras sällskap och utan kava, muratti eller gedrinken. Det får bli ett annat äventyr!